Nu var det bara jag och Zayn kvar. Vi båda var tysta och han tittade inte ens åt mitt håll. Tillslut så tog jag det första steget.

 

Jag: Hade du tänk och ignorera mig hela tiden?

Zayn: Ja, och Sandra, va gör du ens här?

Jag: vad menar du?

Zayn: vilken bit av, jag vill att du försvinner ur mitt liv var det du inte förstod, jag hatar dig. jag vill aldrig mer se dig! Jag vill att du försvinner ifrån mitt och killarnas liv! Vi hade det så mycket bättre innan du kom in i vårt liv. Det ända du har gett mig är problem.

Jag: Zayn...

Zayn: Jag vill inte höra något av dig, inse det! Hur svårt ska det vara och förstå det? Du är så jävla självisk och tänker inte på någon annan än dig själv! Jag önskar att jag aldrig hade träffat dig.
Synd att jag måste stå ut med dig vid vissa tillfällen. Vi ska ju ändå få ett barn ihop.

Jag: Det är det jag har försökt att säga Zayn! Det finns inget barn!

Zayn: Vad menar du? Vad då finns inget barn?

Jag: jag har förlorat det.

Zayn: Du ljuger! Du har inte förlorat det! Du har dödat det! Du har dödat vårt barn!

 

Jag kände snabbt hur jag fick en brännande smärta i handen när min handflata kom i kontakt med Zayns kind.

 

Jag: Hur vågar du säga så! Du vet ingenting!

Liam: Sandra, vad är det som händer här inne egentligen?

Jag: Jag blev precis fri.

Niall: Vad menar du?

Jag: Fråga Zayn.

Harry: Vad då fri?

Jag: fri från ert liv.

 

Jag tog min väska och sprang ut ur huset. Jag sprang så länge jag bara orkade, sprang så långt tills jag inte längre kunde se gatorna som huset låg på.

 

Zayns version:

 

Vad var det som precis hade hänt. Vem är jag egentligen? Jag känner inte igen mig själv längre. Jag har blivit en sådan hemsk människa! Värst av allt så har jag blivit en människa som jag lovat mig själv att aldrig bli, en människa som sårar Sandra!

 

Liam: Stå inte bara där Zayn, ut med språket! Vad var det som precis hände.

Jag: Hon berättade precis för mig att hon förlorat barnet.

 

Danielle kom ner för trapporna.

 

Danielle: Va?! Har Sandra förlorat barnet. Jag känner mig så hemsk. Här har vi stått och pratat om hur lyckliga vi är, om att vi ska bli en familj och gudsföräldrar och att vi ska bli föräldrar när Sandra inte ens ska bli det!

Louis: Zayn, det förklarar inte varför hon slog dig. Vad sa du egentligen till henne?

 

När jag sedan insåg alla saker jag sade till Sandra började jag genast gråta. Hur kunde jag ha sagt allt det till henne när jag inte menade något av det?