Ellen: vilken sanning?
Jag: Om mig och Zayn, vårt barn och fansen.
Ellen: Okej. Du kan börja när du känner dig redo.
Jag: Som ni alla vet så har jag haft det svårt med Zayns fans och jag har även under en lång tid blivit förföljd av några... så en dag när jag skulle träffa Eleanor så blev jag attackerad och misshandlad av 3 stycken. 1 pojke och 2 flickor. Jag fick åka upp till sjukhuset och där fick jag reda på att min moderkaka var lite skadad. Jag fick tillbringa natten där och dagen där på så sade dem att mitt barn mådde bra men det gjorde inte mitt och Zayns förhållande. Jag insåg att det var för farligt för både mig och mitt barn, att vara tillsammans med honom så jag gjorde slut med honom.
Fansen fortsatte att förfölja mig och jag hamnade på sjukhus igen på grund av magsmärtor. Där såg läkarna att vårt barn, vår son som vi skulle få, hade en blödning i hjärnan. De hade inte sett det tidigare så barnet dog sakta i min mage efter attacken.
Ellen: Har du gjort någon anmälan?
Jag: nej, ingen vet om det här. Inte ens Zayn. Jag har inte vetat hur jag ska få ut orden. Jag har varit för rädd men nu när jag är ute ur deras liv så måste jag få ut allt så att jag kan börja lägga allt bakom mig och försöka gå vidare med mitt liv. Fastän det är svårt. Jag älskar fortfarande Zayn och det kommer jag alltid att göra men jag har vant mig vid att jag aldrig kommer bli accepterad och att vi aldrig kommer ha en framtid ihop. Det har även han. Han är ju tillsammans med Perrie nu.

Jag satt och grät nu och det gjorde även Ellen och några i publiken.

Ellen: Vi måste tyvärr bryta nu och gå till reklam men vi ses när vi kommer tillbaka... så nu är vi ute i sändningen... Jag beklagar verkligen. Jag visste inte att er situation var så allvarlig.
Jag: Tack Ellen. Jag vill helst inte prata om det mer. Jag är bara lättad över att alla vet sanningen nu.
Ellen: Jag förstår. Vi är tillbaka i sändning om 3,2,.1. Välkomna tillbaks. Jag sitter här med Sandra, så Sandra berätta för mig. Hur går det med dina studier.
Jag: Jo Ellen det går bra. Jag är nu klar med mina studier och flyttar tillbaks till Sverige i slutet av månaden.
Ellen: Oj, det visste jag inte. Men grattis till din examen.
Jag: tack tack.
Ellen: Det är tyvärr allt vi har för idag. Tack så mycket för din medverkan och lycka till med flytten tillbaks till Sverige. Det var kul att träffas.
Jag: tack så mycket för att jag fick vara med!