Detta har hänt tidigare: 

Jag följde efter honom men stannade snabbt när jag såg vilka som satt på hans bord. Det var dom andra killarna ifrån One direction.

Jag fick panik och började genast skämmas men lugnade ner mig när Zayn tittade på mig och log.
Mina fötter började få liv igen och jag följde efter honom igen.

-------------

Zayn: Grabbar det här är Sandra och Sandra det här är Liam, Harry, Louis och Niall.

 

Jag tittade snabbt på honom med ett leende. Han kom ihåg mitt namn.

 

Jag: Hej killar.

Liam: Hej så det är du som är Sandra.

Jag: Japp...

Harry: Du hade rätt Zayn, hon är vacker!

Louis: Ja men sist du beskrev henne så hade hon inte kaffe överallt på sig.

Zayn ( lite viskande ): lägg av...
Niall: kom, slå dig ner. 

 

Jag satte mig ner på en ledig stol och tog emot servetterna som zayn räckte mig.
Jag torkade försiktigt mina kläder och tittade upp när jag insåg att det var helt tyst runt bordet.

Jag möttes av 10 ögon som stirrade på mig. När dem såg att jag hade lagt märke till att alla tittade på mig så vände alla snabbt blicken förutom Zayn som fortfarande hade sin blick borrad djupt i mig. 

 

Liam: Sandra, berätta lite om dig själv.

Jag: Okej, det finns inte så mycket och berätta men, ja, mitt namn är Sandra och jag är halv svensk och halv syrian. Jag är 17, snart 18 år och jag har nyligen flyttat hit till London från Sverige för att studera här.

 

Jag avbröt mig själv när min mobil vibrerade. Det var ett sms ifrån Patricia.
’‘Vart är du??’’ jag svarade snabbt, ’’ blir lite sen, berättar allt sen! Xx’’

 

Jag: Vart var jag... 

Harry: Är du singel?

Zayn: Harry!!

Harry: Snälla, som om att du inte suttit där och funderat på det?

Jag: haha, ja, jag är singel...

Louis: Bra, så kan Zayn få ditt nr?

Jag: ehm..

Niall: Kom igen ge honom det, vi orkar inte höra honom tjata mer om dig.

Zayn: Lyssna inte på dem, men jag skulle gärna vilja ha ditt nummer.

Jag (sarkastiskt): haha okej då, men bara för att jag inte vill utsätta dem av ditt tjat mer.

 

Jag gav honom mitt nummer och efter det så ville alla andra också ha mitt nummer så vi alla satt och bytte nummer. Efter satt vi och pratade om allt möjligt. Killarna var verkligen hur trevliga och roliga som helst. Tiden gick och efter en stund insåg jag att Patricia väntade på mig så jag var tvungen att gå.

 

Jag: Förlåt killar men jag måste verkligen gå nu.

Liam: Nej, stanna en liten stund till!

Jag: jag önskar att jag kunde det men min vän väntar på mig.

Louis: Okej men vi ses snart då!

Jag: Det gör vi.

 

Jag kramade om alla och när jag skulle krama om Zayn så viskade han i mitt öra ‘‘jag hör av mig sen’’ jag blev svag i knäna och log mot honom.
Sedan sprang jag iväg mot busshållsplatsen och spenderade hela bussresan hem till Patricia i chock.
Hade allt det här verkligen hänt? Det hela kändes som en stor dröm.